Här nedan är ett urval på hundra vanliga konstord och konsttermer:
Tips! Du kan också använda söksidan för konstord för att söka efter fler konstord.
| a tergo | I uttryck som ”signerad a tergo” vilket innebär att konstverket är signerat på baksidan. |
| abstrakt expressionism | Konstriktning efter 1945 med Pollock, Kline, de Kooning och Rothko som framträdande representanter. Den europeiska motsvarigheten var ”art informel”. |
| abstrakt konst | Synonym till icke-föreställande eller nonfigurativ konst. Benämning på konstriktningar där konstverket inte är en avbildning. Se även konkret konst. |
| action painting | Beteckning som används om det amerikanska spontanistiska efterkrigsmåleriet som tex Jackson Pollock. |
| akt | Konstnärlig gestaltning av den nakna människokroppen, ofta i studiesyfte. |
| akvarell | Målning med vattenlöslig färg. Det vita papperet syns genom färgskikten och täckvitt används inte. Pigmenten är bundna i det lättlösliga bindemedlet gummi arabicum. Se gouache. |
| al fresco | Målning på ännu fuktig kalkputs. |
| al secco | Målning på torr kalkputs. |
| applikation | När man fäster tex ett tygstycke på ett annat för att uppnå dekorativ verkan. |
| arketyper | Intuitivt fattbara tecken och uttrycksformer. Läran om arketyperna har inspirerat till försök att finna gemensamma komponenter i olika religioner och mytologier. |
| art concret | Konstnärsgrupp bildad i Paris på 1920-talet. Nonfigurativ konst som försökte förena neoplasticism och purism. Se neoplasticism och purism. |
| artefakt | Konstprodukt, motsats till naturprodukt. Av latinska ars=konst och facere=göra. |
| assemblage | Tredimensionell utveckling av collage. Se collage. |
| atektonisk | Konstverk som saknar konstruktiv idé. Motsats=tektonisk. |
| attribut | Föremål som är ett igenkänningstecken för tex en gud eller helgon i ett konstnärligt verk. |
| attributering | Att hänföra ett anonymt konstverk till en viss konstnär. Latinska attribuera=tillskriva. |
| autodestruktiv konst | Självförstörande konstverk. |
| automatism | Att skapa konst utan vilja eller förnuft, ofta använt av surrealisterna. |
| barocken | Stilriktning under 1600-1700 talen mellan renässansen och rokokon. Präglas av svällande former. |
| curator | Inom konsten en person som väljer konstnärer till utställningar. En sorts mellanhand, gatekeeper, mellan publik, konstnär och institution. Av latinska vårdare, vaktare, skötare. Engelskan curator=intendent. |
| dekalkomani | Metod att överföra bilder. Av franska décalquer=trycka av. |
| diptyk | Tudelad tavla eller tudelad altartavla. |
| diskurs | I konstnärliga sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp. Våra ords och därmed tankars innebörder styrs enligt vilken diskurs vi befinner oss. Uttrycket hör samman med det som brukar kallas ”postmodernism”. |
| dynamisk | Kraftfull, rörlig och motsats till statisk. |
| eklekticism | Stilblandning. Konstriktningar som osjälvständigt sammanför element från skilda håll. |
| emblem | Märke med symbolisk funktion. Ett emblem kan ha en heraldisk karaktär men skiljer sig från ett heraldiskt vapen genom att det inte är inplacerat i en vapensköld. |
| epigon | Osjälvständig konstnär eller efterföljare. |
| épreuve d’artiste | Konstnärens provtryck. |
| estetik | Vetenskapen om det sköna. |
| eurytmi | Harmonisk enhet mellan detaljer och helhet i ett konstnärligt verk. |
| expressionism | Strakt personlig och känslobetonad konst som tex van Gogh. |
| fasettkubism | Kubismens första fas. Se kubism. |
| fauvism | Fransk konstriktning inom exressionismen som kännetecknas av dekorativ ytmässighet, rena färger och rytm. Av franska fauves=vilddjur. |
| figurativ konst | Föreställande konst i motsats till nonfigurativ konst. |
| fluxus | Konstriktning från 1960-talet som är oppositionell mot den ”seriösa” konsten och dess institutioner. |
| fond | Bakgrund. |
| formalestetik | Konstuppfattning som framhåller konstverkets synlighet och form i motsats till den estetik som betonar inlevelse och känsla. |
| fri konst | Konstnärlig verksamhet utan praktiskt syfte. Motsats till nyttokonst eller tillämpad konst. |
| friluftsmåleri | Målning som görs i det fria framför motivet. |
| frontal | Sedd framifrån. |
| frottage | Bild uppkommen genom att med blyerts, färgkrita eller kol gnida på ett tunt papper lagt över ett föremål. Av franska frotter=gnida. |
| futurism | Italiensk konströrelse som uppstod kring 1910-talet. |
| genremålning | Idyllisk bildframställning. |
| glasyr | Hårt ytskick på keramik, kan vara genomskinligt eller täckande. |
| gobeläng | Vävnad utförd enligt viss teknik med stående eller liggande varp. |
| gotiken | Stilepok mellan den romanska konsten och renässansen, 1175-1400. |
| gouache | Gouache och akvarell är den vanligaste vattenfärgstekniken. Skillnaden mellan dessa tekniker är att gouache är täckande medan akvarell är transparent. |
| graffiti | Väggklotter, signaturer eller bilder utförda på väggar och murar. Av italienska graffiare=skrapa. |
| grisaille | Grått i grått målning. Förr ofta en teknik för undermålning. |
| grundering | Behandling av bottenmaterialet genom grunderingsfärg. Ibland kallad Gesso. |
| grundfärger | Gult, blått, rött och grönt. |
| gräng | Ytstruktur hos bottenmaterialet som tex dukens gräng eller akvarellpapperets struktur. |
| happening | Spontanistisk och improviserad teater lanserad på 1950-talet. |
| hard edge | Abstrakt måleri där formerna är klart avgränsade. |
| hors commerce, hc | Grafikiska blad utanför den numrerade försäljningsupplagan. |
| ikon | Kultbild i bysantinsk eller österländsk konsttradition av Kristus, Maria eller ett helgon. Kan också vara en företeelse som har stort värde som samlande symbol. |
| impasto | Metod att lägga på tjock målarfärg. |
| informell konst | Konstriktning efter andra världskriget som använder slumpartade effekter samtidigt med medveten bildkomposition. Viktiga företrädare är Fautrier, Wols och Michaux. |
| jugend | Konststil från 1890-talet som känneteckans av buktande och böljande linjeföring ofta med stiliserade växtmotiv. I England och Frankrike kallas stilen för Art Nouveau. |
| kakemono | Asiatisk målning på siden eller papper fäst vid trästavar och ofta förvarad hoprullad. |
| kalligrafi | Skönskrift. I Kina och Japan en självständig konstart. |
| karnation | I porträtt och figurmålning framställningen av hudfärg. |
| kavalett | Vridbar platta som en skulptör placerar sitt verk på under tiden han arbetar med det. |
| kinetisk konst | Konstgren av den moderna konsten som arbetar med rörlig konst. |
| klassicism | Konststil som har som ideal den antika grekiska och romerska konsten. |
| komplementfärger | Färger som vid blandning ger neutralt grått. Färger som står på motsatt sida i en färgcirkel. |
| komposition | Konstverkets uppbyggnad och delarnas förhållande till helheten. Kan även ibland ses användas som benämning på en konstskapelse. |
| konceptkonst | Konstriktning från 1960-talet som också kan kallas begreppskonst eller idékonst. |
| konkret konst | När konstnärer ser sin konst som resultatet av ett konkretiseringsarbete – en nyskapad verklighet. Dessa konstnärer föredrar termen konkret konst och inte abstrakt konst. Se abstrakt konst. |
| konkret konst | Konkret konst kan ha två betydelser. Konst som avbildar naturen och verkligheten eller nonfigurativ konst av geometrisk karaktär. |
| konsthantverk | Hantverksmässig produktion av nytto- och prydnadsföremål med en konstnärlig formgivning. |
| konstruktivism | Konstriktning ursprungligen rysk nonfigurativ konst men används också om geometrisk nonfigurativ konst som hos Olle Baertling. |
| kopia | Föremål som är en avbildning av ett annat föremål, i motsats till ett original. |
| kroki | Figurteckning i studiesyfte. Av franska croquis. |
| kubism | Abstrakt geometrisk konstriktning som uppstod i Paris på 1910-talet med Picasso, Braque och Juan Gris som företrädare. |
| l’art pour l’art | Konst för konstens skull. En uppfattning att konstverk skall bedömas endast efter sitt rent konstnärliga värde. |
| matiére | Stoff. Används om strukturen hos en målnings färgyta. Ofta ”La belle matiére”, den sköna ytan i en målning. |
| minimalism | Konstriktning som växte fram i USA under 1960-talet med inriktningen att i konstverket ta bort allt uttryck för konstnärens egen person. Konstverken bygger på enkla former ofta i seriella system eller upprepade efter någon matematisk princip. |
| monokrom | Enfärgad. Motsats till polykrom. |
| monotypi | Bild som skapas genom ett avtryck direkt från ett skapat underlag. |
| mosaik | Ytdekoration utförd av olikfärgade smådelar av sten, glas eller keramik. |
| naivism | Att efterlikna naturbarnets bildskapande. Är också en konstriktning som medvetet använder barnkonst, folkonst eller mentalsjukas konst som källa i sitt bildskapande. |
| naturalism | Strävan att skildra verkligheten, den som man kan uppleva genom sinnena, ofta med betoning av det vanliga, vardagliga och autentiska. |
| nature morte | Detsamma som stilleben. Av franska natur morte=död natur. Se även stilleben. |
| nonfigurativ | Icke föreställande konst. |
| nyttokonst | Konst förenad med en praktisk nytta eller syfte. |
| objet trouvé | Upphittat eller utvalt föremål som lösgjorts från sin vanliga funktion och betraktat eller klassificerats som konst. Ex. Duchamps torkställning för vinbuteljer. Se även ready-made. |
| opkonst | Opkonst är övervägande icke-föreställande och har utgångspunkter i den geometriska nonfigurativa konsten. Arbetar konsekvent med optiska illusionseffekter eller synvillor. |
| palett | Skiva, vanligen av trä, som målaren lägger upp och blandar färg på. |
| pannå | Skiva av trä eller papp som är preparead för målning. Kan var masonite, mdf-board, spånplatta, plywood etc |
| passepartout | Kartong som är skuren för att täcka in och skydda en teckning, grafiskt blad eller akvarell. |
| pastos | Tjockt pålagd färg. |
| patina | Beläggning på ett föremåls yta som uppkommit genom tiden. |
| patinering | Metod att på mekanisk eller kemisk väg åstadkomma en beläggning på ett föremåls yta. |
| plastisk | Formbar. Motsats till stabil. Kan även användas om icke-skulpturala framställningar, t.ex. målningar eller teckningar som framhäver illusionen av en volym. |
| polykrom | Mångfärgad. Motsats till monokrom=enfärgad. |
| popkonst | Popkonst är en föreställande konst som hämtar sina motiv från industrisamhällets massprodukter. Popkonst bör inte uppfattas som en stil utan som ett uttryck för en vilja att undersöka konsumtionssamhällets visuella trivialiteter. |
| ready-made | Inom konsten benämning på ett konstverk som vanligen består av massproducerade föremål vilka har tagits ur sitt ursprungliga sammanhang och placerats i en ny konstnärlig kontext. Marcel Duchamp började arbeta med ready-mades 1913. |
| referens | Inom konsten hänvisning till visst verk, konstnär eller vetenskapligt arbete. |
| replik | Efterbildning eller upprepning av ett konstverk. |
| reproduktion | Mångfaldigad återgivning av en målning eller teckning. |
| schablon | Form av trä, plast, papper, metall e.d. som fungerar som mall eller mönster för massproduktion av en viss bild eller ett visst mönster på t.ex. keramik eller tyg. I överförd betydelse- rutinmässigt förfarande, förenklad föreställning. |
| serigrafi | Konstnärligt silkscreentryck , i andra sammanhang används vanligen termen screentryck en grafisk teknik vars principer går tillbaka på det redan under medeltiden vanliga bruket av schabloner i dekorativt väggmåleri. |
| signatur | Konstnärens namn eller namnförkortning på konstverket. |
| skiktmåleri | Färg i olika lager på varandra. Motsats till ”a la prima”. |
| skiss | Utkast eller studie till ett konstverk. |
| spontanism | Beteckning för konst somutnyttjar slump och spontana ingivelser för skapandet t.ex. att spruta eller hälla färg på målarduken. |
| spännram | Används för att spänna målarduk på. Andra namn kan vara kilram, blindram eller träram. |
| staffage | Bifigurer i en målning. |
| stilisera | Förenkla eller schematisera. |
| stilleben | Motiv av av arrangerade föremål. Se nature morte. Av nederländska stilleven, stil=stilla och leven=liv. |
| surrealism | Konstriktning som anser att det undermedvetna och impulser är konstskapandets sanna förutsättningar. Företrädare var Salvador Dali, René Magritte och Halmstadsgruppen mfl. |
| textur | Ytmönster eller ytstruktur. |
| tillämpad konst | Nyttokonst. Se även nyttokonst. |
| transparent | Genomskinlig. |
| undermålning | Det första förberedande färgskiktet på en målning. |
| valör | En färgs ljusvärde. |
| valörmåleri | Måleri som främst utnyttjar färgens ljusvärde. |
