Lite om teckning - konstlistan.se

Teckning som konstform

Teckning är en konstform som har en lång och rik historia inom konsten. Det är en teknik där konstnären använder en mångfald av material, såsom blyerts, kol, bläck eller pastell, för att skapa bilder genom att applicera linjer, former och skuggor på en yta.

Teckning har använts av konstnärer i århundraden som ett verktyg för att utforska idéer, skapa förberedande skisser och för att utveckla sin konstnärliga förmåga. Det är en konstform som kräver precision, skicklighet och observation för att kunna framställa både föreställande och abstrakta motiv.

Några av de mest kända tecknarna i konsthistorien inkluderar:

Leonardo da Vinci: Leonardo da Vinci var en mångsidig konstnär och geni under renässansen, känd för sina detaljerade anatomiska studier och skisser av uppfinningar och landskap.
Rembrandt van Rijn: Rembrandt var en mästare på att använda kol och blyerts för att skapa djupt atmosfäriska och emotionellt laddade porträtt och figurskisser.
Michelangelo Buonarroti: Michelangelo var en annan stor renässanskonstnär, känd för sina imponerande teckningar och skisser av människokroppen och skulpturala kompositioner.
Francisco Goya: Goya var en spansk konstnär från 1700-talet som var känd för sina dramatiska och sällsynta skisser och teckningar som utforskade teman som krig, politik och det mänskliga tillståndet.
Henri de Toulouse-Lautrec: Toulouse-Lautrec var en fransk konstnär från slutet av 1800-talet, känd för sina levande och levande skisser av Paris nattliv och scenliv.

Dessa konstnärer representerar bara ett urval av de många begåvade tecknarna genom konsthistorien. Genom sina skickliga och kreativa användningar av teckningstekniker har de lämnat ett varaktigt avtryck på konstvärlden och fortsätter att inspirera och influera konstnärer än i dag.

Först ett citat:

”Om du håller min studie intill en teckning av en fackman, som gjort en modellritning av en vävstol, så kommer min i högre grad uttrycka att föremålet förfärdigats av ekträ och att det smutsats av svettiga händer … Håll min studie bredvid modellritningen och pass på, min kommer att gnissla mera.” – Vincent van Gogh

Linjärt eller måleriskt – Dürer eller Rembrandt

Två synsätt eller begrepp på bildskapande som ofta användes förr var att bilder kunde vara indelade i antingen ett linjärt eller måleriskt skapande.

Kortfattat kan sägas att det linjära är en metod att se konturerna, även inre formers konturer. Det är alltså en metod som handlar om konturteckning, där man koncentrerar sig till linjen som en avgränsare mellan två former.

Den måleriska koncentrerar sig mot att se ljus och mörker med obetonade avgränsningar.

För den som vill fördjupa sig i detta kan man läsa ”Konsthistoriska grundbegrepp” av Heinrich Wölfflin som utgavs första gången 1915 och som länge var ett av standardverken vid konsthistoriska studier vid universiteten.

Wölfflin beskrev 5 motsatspar som är:

Linjär/målerisk
Yta/djup
Sluten/öppen form
Mångfald/enhet
Absolut/relativ klarhet

Wölfflin är väl inte så aktuell längre. Hans största förtjänst var nog att han skapade redskap för att mer systematiskt börja analysera konst och bildskapande.

Exempel: Linjärt – Dürer tecknar en noshörning.

Exempel: Måleriskt – Rembrandt tecknar en elefant.

Sight-Size teckning

Ibland kan man se beteckningen ”sight-size drawing” och med det menar man en teckningsmetod där man på en rityta ritar exakt storlek så som föremålen eller modellen ser ut som om man tecknade på en glasskiva. Det är en ganska teknisk metod där man måste var mycket noggrann med alla detaljer och att man under teckningens gång inte förändrar betraktningspunkten, ritytan, motivet eller något annat.

Vill du veta mer om detta kan du söka på Youtube eller Google med – sight size drawing – så dyker det upp massor av filmer och sidor som beskriver metoden . T.ex. den här – Rivera Fine Art Studios

Skuggteknik

Det finns lika många skuggtekniker som konstnärer, men något som är gemensamt är att man har en metod. Att krafsa lite planlöst i skuggpartierna brukar inte ge ett bra resultat.

Ex. 1 – Michelangelo

Ex. 2 – Leonardo Da Vinci

Ex. 3 – Rembrandt

Ex. 4 – Rembrandt

Sfumato

Sfumatotekniken är en metod där man löser upp former så att inga linjer eller avgränsningar är synliga. Det här var en av Leonardo da Vinci:s många uppfinningar. Bästa exemplet är Mona Lisa och särskilt hennes mun.

Mona Lisas mun, Leonardo da Vinci

Lästips!

Teckna med högra hjärnhalvan (du hittar mer boktips på sidan om lästips) är en mycket bra bok och nyttig att läsa. Den finns säkert på ditt bibliotek. Boken handlar om att upptäcka och utveckla sin kreativa och konstnärliga förmåga.

Teckningsmaterial

Kol

Ritkol är trä som förkolnats på samma sätt som vanlig grillkol. Ritkol tillverkas oftast av tunna grenar av pilträdet. När man suddar använder man ett ”knådgummi” eller ibland kallat ”doppgummi” som är ett mjukt och formbart suddgummi som man lyfter upp kolet med. Man knådar gummit i handen så att man alltid får en lite klibbig yta att använda. Det kan också formas till en spets när man arbetar med detaljer. Handen används inte för att torka bort kol eftersom man ofta är lite fet på fingrarna – och då för man över det feta till ritpapperet. Kolteckningar fixeras med fixativ som sprayas över teckningen mycket tunt. Obs! Fixativ är skadligt för din hälsa – så gör detta utomhus eller i dragskåp. Kol som ritmaterial har använts sedan grottmänniskornas dagar.

Blyerts

Blyerts tillverkas av grafit som blandas med lera som sedan torkas. Grafit är ett mycket mjukt ämne som bryts i gruvor och är en variant av kol. Blyertspennor är kända från 1500-talet och framåt.

Silverstift

Silverstift har använts sedan antiken. På ett grunderat papper skapar silverstiftet en distinkt men svag linje med en gråsvart ton som med tiden oxideras och blir brunsvart. Leonardo da Vinci använde ofta silverstift till sina teckningar.

Silversift, Leonardo Da Vinci, detalj

Rödkrita

Rödkrita tillverkas av röda jordarter och har använts under lång tid. Finns också som pennor med rödkrita istället för blyerts.

Pastell

Pastellkritor tillverkas av pigment och en tunn limlösning av t.ex. gummi arabicum som formas till stänger som får torka. Pastellkritor kan man tillverka själv av konstnärspigment.

Pastellteckningar utförs ofta på särskilt pastellpapper som har en lite luddig yta. Inte sällan är papperet tonat i någon svag färg. Pastellteckningar måste fixeras med fixativ när de är klara.

Oljepastell

Oljepastellkritor är tillverkade av konstnärspigment och en blandning av olja och vax.

Tuschteckning – penna och stift

Tusch är pigment, sot eller kimrök, som är löst i vatten och används till teckning, laveringar och kinesisk kalligrafi. Tusch finns också som stänger som måste rivas mot en speciell rivsten tillsammans med vatten. Oftast används en pensel eller stålpenna för teckning. Tusch kan spädas så att det blir genomskinligt och målas med pensel i olika skikt som kallas tuschlavering.