Konstteori - om konstbegrepp, modernism, postmodernism

Foto: konstlistan.se

Konsthistoria och konstteori – om konstbegrepp, modernism, postmodernism och lite om vad som är konst.

Ordförklaringar

Konstteori är en övergripande och teoretisk vetenskap om konst. Konstteori har inte sällan en filosofisk karaktär.

Konsthistoria är en vetenskapsgren som studerar och beskriver konst ur ett historiskt, filosofiskt och socialt perspektiv. Från 1970-talet kallas konsthistoria för konstvetenskap.

Bildsemiotiken är en vetenskapsgren som undersöker villkoren för kommunikation och mänsklig produktion av tecken i vidaste mening. Bildsemiotiken är ett viktigt instrumenten för undersökning av konst- och massbilder.

Diskurs av franskans – discours = samtal, yttrande, tal, betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen.

Paradigm är en term myntad av Thomas Kuhn för att beteckna ett mönster inom t.ex. vetenskap. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat:

Vilka frågor som skall ställas
Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas)
Hur experiment skall utföras

Paradigmskifte = genomgripande förändring av grundläggande antaganden och tankemönster inom ett område.

Källa: Nationalencyklopedin

Modernism, konsten har ett eget värde, ca. 1900 –

Modernism, sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och materiella.

De flesta konstarter sökte sig under 1800-talets senare del fram mot modernistiska uttrycksformer; genombrotten skedde i allmänhet under det tidiga 1900-talet.

Modernismen avgränsar sig mot den klassiska traditionen genom att hävda bildens oavhängighet från en vardaglig verklighet. För modernismen är inte avbildning viktigt utan t.ex. att arbeta med rena former och färger.

Konstriktningar: italiensk och rysk futurism, expressionism, dadaism, surrealism, konkretism, absurdism, fauvism, kubism, postkubism, konstruktivism, konkret konst, informell konst, abstrakt expressionism, hard-edge, art informel, opkonst och popkonst m.fl.

Postmodernism, konstvärlden bestämmer vad som är konst, ca. 1960 –

Postmodernism är ett begrepp som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som en reaktion på modernism. Postmodernismen vände sig mot tanken på fasta värden eller absoluta sanningar och var kritisk till tanken på objektivitet.

Några av de viktigare inslagen inom postmodernismen var kritiken mot äkthetsbegreppet, genibegreppet och kvalitetsbegreppet.

Kritiken mot dessa begrepp innebar att man lånade(norpade) ur konsthistorien och också arbetade med kulturyttringar som tidigare värderats lägre som pornografi, masskultur och design/mode.

Konstnärer ex: Jeff Koons, Cindy Sherman, Georg Baseliz, Gerhard Richter, Anselm Kiefer, Sigmar Polke, Francesco Clemente, Jean-Michel Basquiat, Jenny Holzer.

Vad som helst är konst – Ready-mades

Marcel Duchamp (1887–1968) var den första att arbeta med ready-mades. Ready-mades är vardagsobjekt insatta i ett nytt sammanhang som t.ex. Flasktorkningsställ (1914) och Fountain. Konsekvensen av detta är att konstnären inte behöver visa hantverkskunnande, detta ersätts av konstnärens suveräna frihet att välja och utnämna föremål till konstverk.

Marcel Duchamp

Samtidskonst och institutionella konstteorin.

Den institutionella konstteorin är en teoretisk ram inom konst som fokuserar på konstvärldens institutionella strukturer och hur de påverkar skapandet och receptionen av samtidskonst. Teorin betonar att konst inte är något som är oberoende av den kontext där den skapas och visas, utan snarare är en produkt av konstvärldens institutionella ramar och normer.

En viktig teoretiker inom området är Pierre Bourdieu, som bidrog med begreppet ”kulturellt kapital” för att beskriva hur konstnärer och konstvärlden navigerar i en social hierarki och hur detta påverkar vad som anses vara ”bra” konst.