Neoplasticism

konstriktningar_mondrian_parafras

En Mondrian parafras.

Neoplasticism är en abstrakt och plangeometrisk konstriktning som främst företräddes av Piet Mondrian, som också var skapare av termen. Mondrian förespråkade användningen av de elementära grundformerna samt, vertikaler och horisontaler. Neoplasticismen utmärks dessutom av en mycket begränsad färgskala i primärfärgerna rött, blått och gult samt vitt, grått och svart.


Neoplasticism

Neoplasticism, även känd som De Stijl-rörelsen, var en konstnärlig rörelse som uppstod i Nederländerna under början av 1900-talet, främst förknippad med konstnären Piet Mondrian och arkitekten Gerrit Rietveld. Rörelsen betonade användningen av enkla geometriska former, primära färger och icke-referentiella kompositioner för att skapa abstrakta verk som utstrålade harmoni och balans.

Neoplasticismen förespråkade idén om att konsten skulle vara universell och tidlös, och att den bästa formen av konst var den som använde de enklaste elementen för att uttrycka de djupaste och mest grundläggande idéerna. Konstnärer inom neoplasticismen strävade efter att avlägsna all representation och symbolism från sina verk och istället fokusera på renhet och enkelhet i form och färg.

Piet Mondrian var den mest framstående företrädaren för neoplasticismen, och hans verk, såsom ”Composition with Red, Blue, and Yellow”, är ikoniska exempel på rörelsens ideal. Neoplasticismen hade också stor inverkan på arkitekturen genom verk som Rietvelds ”Röda och blå stol”, som uttryckte samma principer av renhet och enkelhet i form och färg.

Neoplasticismen hade en betydande inverkan på utvecklingen av modern konst och design och influerade senare rörelser som minimalismen och konceptkonsten. Dess betoning på abstraktion och renhet fortsätter att inspirera konstnärer och formgivare över hela världen än i dag.